Jag slåss av hur ofantligt ytlig och kunskapsföraktande vår samtid är. De flesta bryr sig mer om vilka miljöförstörande kläder de bär än hur mycket de möjligen kan lära sig under en dag. Detta är inget nytt; det nya ligger i att i princip samtliga möten under en dag präglas av denna grunda livssyn. Borta är bildning, ära och vandel; borta är ansvarstagande och vuxenskap.

Mycket av min dysterhet består i analysen att detta skepp inte kommer att vända på årtionden. Kunskapens värde har i takt med att utbildningen blivit var mans egendom också lett till ett förakt där varje försök till kulturell och intellektuell homogenitet möts med mer krav på individualism och lättja. Att bära rätts sorts märkeskläder betyder mer än vad som finns innanför pannbenet.

Den digitala så kallade kunskapsrevolutionen har inte lett till mer än att kunskapens värde faktiskt har minskat.